Menu

Fire On Fire

fof hemma1 nyThis article (slightly revised) is available in English here

Fire On Fire kommer från South Portland, Maine. Staden är mest känd för sin hamn med en enorm "tank farm" (23 cisterner för råolja med en kapacitet av 560 000 kubikmeter) och en 38 mil lång underjordisk pipeline till Montreal. Jag nämner detta, eftersom "tank farm" har en viss koppling till bandet. Mer om detta nedan. Maine ligger högst upp på östkusten och det blir insortering under East för bandet. Bandet bildades 2004 av Colleen Kinsella (sång, munspel, gitarr, dragspel och banjo), Caleb Mulkerin (sång, gitarr, banjo och dobro), Tom Kovacevic (sång, oud, ney, tamburitza, djembe och tamburin), Chriss Sutherland (sång, gitarr och doumbek) och Micah Blue Smaldone (sång, ståbas och banjo). De fyra förstnämnda medlemmarna har en bakgrund i "art-punk-punk-chaos"-kollektivet Cerberus Shoal (som gett ut flera skivor och involverat många människor). I likhet med många andra iband  denna artikelserie har flera av medlemmarna i Fire On Fire en bakgrund i punken. Fire on Fire har funnits på min lista för en artikel ganska länge, men den har ändå dröjt. Det har aldrig varit någon fråga om kvaliteten på bandet. Det som gjort att jag tvekat var att musiken under vissa omständigheter och av vissa människor kan kännetecknas som "psych-folk" elller "freak-folk". Hujedamej. Skulle detta bli ett prejudikat skulle en hel ocean av band kunna komma ifråga i artikelserien. Vad är problemet? I andra artiklar har jag gjort en poäng av att det inom "gothic country" finns en extremt tillåtande syn på vem, vad och varför någon eller några omfattas. Men jag står utanför genren och har verkligen inte någon tillåtande syn på vem, vad och varför någon eller några omfattas. Tvärtom, någon måste ju ta på sig det nödvändiga men otacksamma renhållningsarbetet. Och utan renhållning blir det inte någon konsumentvägledning och det senare är ett av de viktigaste syftena med denna artikelserie. Men Fire On Fire ska självklart vara med. Inget tvivel alls om den saken. En del kallar det för "gothic folk", men jag föredrar att kalla stilen för "dark psychedelic americana". 

FOF spraguetUnder många år bodde medlemmarna i bandet tillsammans i ett stort blått hus mittemot oljetank nummer 28 på South Portland's Oil Tank Riviera. Att bo tillsammans skapade möjligheter att improvisera ihop och det var så allt började i köket. Efter ett tag började en mer enkel, tillgänglig och traditionell inriktning på musiken ta form än den som spelades i Cerberus Shoal. Själva låtskrivandet övergick samtidigt från att ha varit skapande utifrån idékrockar och kompromisser till att bli mer inkrementellt och utvecklande, där var och en bidrog med sin egen del. Det ledde så småningom till att Cerberus Shoal upplöstes efter att ha funnits i tio år. Omställningen var stor även musikaliskt. Elektriska instrument övergavs för en traditionell uppsättning av bluegrassinstrument (på sina spelningar hade de en "old-school" uppställning med enbart två mikrofoner) kombinerat med en mycket otraditionell uppsättning av arabiska, asiatiska och afrikanska instrument (oud, ney, tamburitza, djembe tamburin och doumbek). Och det är ungefär som Fire On Fire låter: appalachian bluegrass möter world music. Något namn på gruppen fanns inte vid denna tidpunkt. Att komma på ett namn på bandet var mycket besvärligt och orsakade en hel del frustration. I ett mejl utvecklar Chriss Sutherland hur det gick till "Caleb came up with the name. We were originally calling the group Threads, but there were already a few other groups using that name so when the Young God Records deal came along we had to make the tough choice. It took about six months to come to a consensus. I think the name describes the nature of the personalities of the group: strong, opinionated, and experienced." Erfarna är ingen överdrift. När jag läser om medlemmarna i Fire On Fire slås jag av hur unga de är, samtidigt som de är veteraner inom musiklivet på östkusten.

fof hemma2 nyFire On Fire står för variation och spelskicklighet. Musiken är i ett första steg enkel, men broderas sedan i nästa steg ut i vackra arrangemang och små men likväl betydelsefulla detaljer. Harmonier och finstämda körslingor fulländar helhetsupplevelsen. De turas om att sjunga, vilket bidrar till variationen. Samtidigt är det konsekvent och sammanhållet genomfört, vilket är en stor bedrift med tanke på bandets skrivarprocess. Texterna är välskrivna och innehåller inget nonsens. Ibland får de till det ordentligt som exempelvis i Hangman: "Even the worst of man has friends even the hangman has friends...” eller som i refrängen till Sirocco: "If we tear this kingdom down let it be with a deserving and joyous sound." Samtidigt är det mörkt, oroande och skrämmande, det vill säga precis som det ska vara. "Gothic country" frodas inte bara på "wide open spaces", utan även bland oljetankers. Det understryker det faktum som tas upp i introduktionen att band inom genren kommer från alla möjliga håll. Fire On Fire har hittat en egen nisch i genren. Det är inte ett resultat av någon marknadsundersökning av nya segment som ska exploateras, utan helt enkelt ett resultat av deras egna erfarenheter, förmåga och intresse.   

 FOFlive500 2

Fire On Fire finns tyvärr inte längre. Det tog slut ungefär som det började, långsamt och utan någon dramatik. Det finns flera skäl till att bandet inte fortsatte tillsammans. "Caleb and I became parents." skriver Colleen Kinsella i mejl. I mejlet från Chriss Sutherland skriver han "I would say that the group never officially disbanded, but around 2008 we just stopped doing anything. Caleb, Colleen, Tom, and I had been working together for over a decade and there was a lot of water under the bridge... I think in order to save our life long friendships we had to stop pursuing music together. That is my opinion. As I said above, we had been doing Cerberus Shoal since 1994 and it was nonstop. Our priorities were changing and some individual evolution was necessary. We needed a break." Det är givetvis en förlust, men alla fem i bandet är kvar i musikens värld. Ingen jobbar på bank eller säljer försäkringar. Colleen Kinsella och Caleb Mulkerin fortsatte i sitt eget band (Big Blood) som bildades redan år 2006. Colleen Kinsella har även gjort en soloskiva. Chriss Sutherland spelar under eget namn och tillsammans med Tom Kovakevic i Olas. Tom Kovakevic spelar därutöver i Alhan och Tarpigh och har en soloskiva på gång under våren 2014. Micah Blue Smaldone spelar under sitt eget namn.

Fire On Fire har gjort två album "5 Song EP" (2007) och "The Orchard" (2008). Båda är inspelade i "Tank 28", vilket jag tolkar som en omskrivning av deras hus mittemot oljetank nummer 28 på South Portland's Oil Tank Riviera. "5 Song EP" spelades in och mixades våren 2006 och slutfördes sommaren 2007. Producenter var Caleb Mulkerin och Michael Gira (ex-Swans och grundare av Young Gods Records). EP:n är endast utgiven i 1000 handgjorda exemplar och var på sin tid endast möjlig att köpa från Young Gods Records hemsida eller vid bandets spelningar (den är givetvis helt utgången). Konvolutet består i återvunnen högkvalitativ papp och texterna är tryckta på ett halvgenomskinligt pergamentliknande papper. EP:n är mycket svår att få tag i. Men jag lyckades få tag i den via en bevakning på Discogs i början av 2013. "The Orchard" är tillverkad i fler exemplar och har distribuerats på vanligt sätt och är lättare att få tag på. Den är inspelad vårvintern 2006 (alltså före "5 Song EP"). Den mixades av Caleb Mulkerin och Michael Gira. Omslagen till de två albumen är bland de vackraste inom hela genren. De är gjorda av Colleen Kinsella som också är bildkonstnär. Man kan tro att omslagen till albumen har att göra med bandets namn, men så är det inte alls. "The hot head images used on both releases existed before the band name." skriver Colleen Kinsella i mejl. Några fler album än "5 Song EP" och "The Orchard" blev det inte. På frågan om bandet hade några planer på en uppföljare till "The Orchard" svarar Chriss Sutherland i mejlet: "No. What we recorded was pretty much all the music we had written. Maybe sometime in the future when time and space allow we'll do another record. It's difficult to be definitive on that."

Vem vet hur det blir med den saken? Medlemmarna har varit igenom en hel del tillsammans med bibehållna relationer. Det är långt ifrån alltid fallet inom musikens värld. Det skulle i sådana fall tala för en fortsättning. Det som talar emot är att det nu gått ett antal år sedan de slutade att spela tillsammans och att alla är inbegripna i egna projekt. Vi får helt enkelt se, men hoppas kan man alltid. Det finns i alla fall inget som talar för att det skulle saknas kraft eller kreativitet för ytterligare album.

fof cd1ny fof cd2    

 

Nedan följer ett förslag på en cd-kompilation.

Nr

Låt

Album

1

Hangman

5 Song EP

2

Liberty Unknown

5 Song EP

3

Lady Coffin

5 Song EP

4

Amnesia

5 Song EP

5

Three Or More

5 Song EP

6

Sirocco

The Orchard

7

Heavy D

The Orchard

8

Assanine Race

The Orchard

9

The Orchard

The Orchard

10

Flordinese

The Orchard

11

Hartford Blues

The Orchard

12

Squeeze Box

The Orchard

13

Tsunami 

The Orchard 

14 

Haystack 

The Orchard 


 

Bästa skiva är The Orchard.
Bästa låtar är Liberty Unknown, Sirocco, Heavy D, Assanine Race, The Orchard, Flordinese, Hartford Blues och Tsunami.

Senast ändrad
Mer i denna kategori: « American Sinner
Högst upp

Fire On Fire